Att det skulle bli svårt de två första matcherna visste jag. För när fem av oss är med distriktlaget och tränar var vi bara fem kvar som kunde spela. Tur och tack till Ebba Frykberg som snörade på sig skorna, när hon egentligen bara var med för att se på syrran.

Det blev visserligen förlust i matchen, men jag måste medge att vi gav de en match trots tjejerna var helt slut när slutsignalen kom. En kämpainsats utan desslikes.

Prestationen blev inte mindre värd när Bergdalen vann gruppen